Efter besöket på sjukhuset förra veckan skickade jag all dokumentation inklusive röntgenbilder via e-mail till SOS International så att de kunde gå igenom mitt ärende. Någon dag senare ringer en handläggare och frågar om/när jag har nästa tid på sjukhuset och ber även om namn och telefonnummer till behandlande läkare! Meddelar att allt utom telefonnummer är sänt till dem. Aha?! Vill jag att läkare ringer? Ja tack! Det ska han då göra. Hmm ringer det någon läkare? Nej!!
I lördags ringer en annan handläggare och frågar hur jag mår och hur det går. Jo tack men läkaren har inte ringt. Får besked igen om att han ska ringa under dagen. Inget samtal kommer från läkaren. På söndagen ringer en tredje handläggare och frågar samma sak som den tidigare gjorde på lördagen. Handläggaren försöker koppla till läkaren som inte svarar.
Igår måndag ringde den tredje handläggaren igen och sa att hon hade läkaren på tråden. Vill jag prata med honom? Ja tack! Får sedan prata med en dansk läkare som är nästan svårare att förstå än den spanske på sjukhuset, han pratade ju i alla fall engelska. Han hade inte läst på mitt ärende så jag fick informera honom om läget. MEN efter att han tittat på röntgenbilderna sa han att foten verkar läka bra och han tror inte att någon operation behövs. Imorgon ska jag ringa upp honom när jag är på sjukhuset och då ska han prata direkt med min spanske läkare.

Jag har blivit riktigt duktig på att använda rullstolen. Jag kan manövrera ut ur den trånga handikapptoaletten och köra hela vägen till husbilen själv.

Det går också bra att sitta ute i rullstolen och laga mat.