Av en händelse hittade jag information om att Cudillero anses vara en av Spaniens vackraste fiskebyar. Eftersom det låg längs vår rutt bestämde vi oss för att stanna till där. Efter en delvis regnig och mycket blåsig kväll/natt hade det klarnat upp i morse. Den vi tror är campingägaren talar i stort sett bara spanska men förklarade för oss hur vi skulle ta oss till byn. Vi skulle gå till höger sedan följa vägen med Madera dvs trä. Vilket vi sedan förstod att han menade ett träräcke. Campingen ligger högt upp och på vägen till byn så har vi utsikt över motorvägen vi åkte på igår.

Nere i byn i närheten av fiskehamnen blommade det vackert vid ett litet vattenfall. En annan typ av flaskborstar, mer runda än de vanliga avlånga man brukar se.

Husen i byn klättrar upp för bergssluttningen och längst nere vid vattnet är ett torg format som en amfiteater och där finns en massa restauranger. Av priserna att döma är detta ett turistmål för de mer välbärgade. Här är det inte en dagens meny för en tia utan det dubbla ungefär och då utan dryck.

Vi gick in i kyrkan som ,om man får säga det, är ful. Men desto vackrare inuti då de dekorerat hela kyrkan med färska vita blommor av olika slag. Till helgen ska det vara någon typ av ettårsjubileum/hedrande av en kvinna som gick bort för ett år sedan. Runtom i byn fanns anslag om tidpunkt för detta. I denna kyrka kunde man dessutom tända riktiga ljus inte bara elektriska. Så vi passade på att tända några ljus.

En bild över marinan.

Utsikt över byn på väg hem. Här ser man kyrkan till höger i bild. Den gula stora byggnaden.

Vi tog en annan väg hem som också kantades av träräcken och förstod att det var denna väg campingägaren menat. Men det var bra att vi gick en annan väg ner så fick vi se desto mer av byn. En klättring uppåt blev bra motion.

Många blommor som även växer hemma i Sverige finns det här. Jag passade på att plocka sju sorters blommor.

Längs kusten i norra Spanien i Asturien ligger en vacker kustremsa. Vi stannade till vid Praia das Catedrais och då regnet hängde i luften var det regnkläder som gällde. Men naturligtvis kom inte en droppe när vi var så välklädda.

Nu övernattar vi på en camping utanför Cudillero, en fiskeby i norra Spanien. Om vädret tillåter ska vi ta en tur ner till byn imorgon.

I söndags tog vi det lugnt och vädret var tillräckligt fint för en stund på stranden.

Någon hade lämnat dessa figurer på stranden.

Lite väl blåsigt så något dopp blev det inte.

Bilder ovan är från en påskceremoni i Vila Cha och på campingen. Utanför husen hade man strött blommor på marken för att prästen skulle komma och välsigna dem. I måndags  tog vi metron till Porto. Vi är glada att vi var här redan för drygt 18 år sedan. Det har blivit väldigt turistiskt och kommersialiserat. Men de vackra byggnaderna finns kvar. Här Porto City Hall.

Järnvägsstationen Sao Bento med de omtalade kakeldekorerna.

Olika typer av konstverk. Väggmålningar i trappa, tvålvägg, kaninhörna och knappvespa.

Portvinshusen med vinkällare , provsmakning och guidad visning som i stort sett inte kostade någonting när vi var här förra gången har blivit en guldgruva för ägarna. Nu kostade det 5 euro på de mindre kända vinhusen. Men de flesta hade priser på 15 euro och uppåt. Men är man i Porto vill man ju i alla fall smaka på några sorter. Vi satte oss på en enkel servering som erbjöd provning av fem sorter för fem euro. En liten kort föreläsning fick vi också.

Utsikt från Vila Nova De Gaia mot Porto. Numera kantas kajen med restauranger och en massa krimskramsbutiker. Det gäller på båda sidor av floden Douro.

Idag åkte vi vidare norrut i regnväder blandat med lite sol. Målet för dagen var Santiago de Compostela.

Strax utanför Vigo tog vi en liten rast. I bukten låg en massa flottar av något slag. Vi har inte fått klart för oss vad det är för något.

Vi har verkligen haft tur med vädret. Alla dagar vi gjort utflykter har vi klarat oss även om prognosen inte sett speciellt lovande ut. När vi kom fram till Santiago de Compostela hade regnet upphört och vi tog en promenad ned till stan för att se på den vackra, ståtliga katedralen. Eftersom vi fuskat och inte gått hela Camino de Santiago så tog vi inte den allra lättaste vägen .

Lite bilder på katedralen och området runt omkring.

Ja nu har vi lämnat Portugal och blir några dagar i Spanien. Det känns bra att kunna sätta sig och ta ett glas vin och en tapas eller pintxos.

När vi promenerade tillbaka till campingen från stan på långfredagen såg vi att skyltarna med ? No hao gasoleo? var borttagna på macken. För säkerhets skull gick vi in och kollade att det skulle finnas diesel även om vi kom dagen därpå. Tummen upp på det :). Så igår kunde vi återuppta färden mot Porto. När vi började närma oss vårt delmål kände vi att vi lika gärna kunde fortsätta hela vägen till vårt mål Vila Cha, norr om Porto. Drygt 23 mils körning blev det och tog ca 3 timmar på mestadels motorväg. Det var värt kostnaden att komma fram och få några soldagar. Det blev en strandpromenad igår.

Här odlas något som ser ut som en typ av kål. Men de stagas upp och växer som buskar med blommor. Någon som vet vad det är?

Gårdagen avslutade vi med ett besök på en lokal restaurang och åt en god piggvar. Hela ?kalaset? gick på drygt 350kr inklusive 1 flaska gott vin, dessert och kaffe. Helt fantastiskt gott och trevligt. Bara en massa portugiser förutom oss :).
Idag är det vilodag och imorgon förhoppningsvis en sväng till Porto med tåget som tar ca 45 minuter.

I onsdags återupptog vi färden norrut. Väderprognosen hade utlovat en del regn och dagen startade med ösregn. Men vi är förberedda...

Vi hann inte långt innan vi insåg att vi inte skulle kunna åka så långt. Vid alla mackar fanns anslag om att dieseln var slut. Det berodde på en strejk bland chaufförer som kör farligt gods. Strejken hade påbörjats redan på söndagen vilket vi var ovetandes om. Vi hade ställt in gps:n på Nazaré som delmål och insåg att vi inte skulle kunna åka längre. Det blev knappt 10 mils körning sedan installerade vi oss på camping Vale Paraiso som är en vacker terrasserad naturcamping.

Vi hade ju inte tänkt oss Nazaré denna gång eftersom vi redan varit här för ca 18 år sedan. Men när vi nu ändå hamnade här passade vi på att ta en promenad till stan. Vi hade tur med vädret, uppehåll och varmt hela dagen. Byn har vuxit till en liten stad sedan vi var här.

Men stranden är lika fin som vi minns den. Numera används inte de fina fiskebåtarna mer än som utställningsbåtar.

Även arbetet med att torka fisk på stranden finns kvar.

Strandpromenaden har byggts ut och är flera km lång. Den syns bäst uppifrån stadsdelen Sitio.

Om man inte vill gå hela vägen upp finns det en bergbana tillgänglig.

Som i nästan alla byar/städer finns naturligtvis även en saluhall.

Sitio Monumento Santuário de N.a S.a da Nazaré

Praia Norte som är surfarnas paradis på vintern.

På långfredagen skulle det vara något event nere i stan men vi hittade inget. Kanske det var inställt på grund av regnvädret? Men de här fiskarkvinnorna i sina traditionella kläder hade roligt med sitt spel på torget. Vi lyckades inte klura ut helt vad det gick ut på. Men de kastade en tennisboll som skulle träffa en trälåda,

I kulturhuset fanns en utställning om det traditionella sättet att torka fisk och kvinnornas handarbete. Lyckades ta en bild innan Jörgen informerade mig om att det var fotoförbud.

Vi hade ju egentligen inte tänkt åka till Lissabon eftersom vi varit där tidigare. Men man kan ju ångra sig :). I måndags tog vi pendeln till Lissabon. Resan tog ca 30 minuter och kostade bara 45kr för mig och halva priset för senioren. Stationen i Vila Franca de Xira.

Det regnade när vi kom fram men efter ett tag kom solen fram och vi hade en härlig dag. Vi promenerade runt i Alfama och Bairro Alto med de trånga gränderna och många restauranger.

I vanliga fall brukar vi ta lång tid på oss att bestämma var vi ska äta. Men den här gången hittade vi ett ställe som vi bestämde oss för på en gång. Det verkade vara en populär restaurang då det snabbt blev fullsatt. Lite(r) vin till maten smakar alltid bra.

Mätt och belåtet födelsedagsbarn.

Jag hade fått tips om en exklusiv tvålbutik , Claus Porto, som jag ville besöka. Det var en upplevelse och det blev dyrt!!! Claus Porto-butikerna finns fysiskt bara i Lissabon, Porto och New York.

Praca Comércio

Naturligtvis även en bild på den typiska spårvagnen

Vi promenerade hela tiden och tog varken spårvagn eller tuk-tuk. Tur var väl det kanske?

Den här butiken fick inget besök av oss. Men den var välbesökt . ?Sardinburkar? med lite olika innehåll och olika årsmodeller säljer tydligen bra.

Elevador de Santa Justa ritad av en lärling till Eiffel.

Praca Luis de Camoes

Arco de rua Augusta

Nyfiken på peep show? Såg bara några suspekta personer som hängde utanför och många nyfikna som bara kollade på utsidan.

Vy ner mot Praca de Rossio

Vacker byggnad med lite annorlunda fönster

Efter mycket promenerande i stan tog vi tåget tillbaka sen eftermiddag. Hade tänkt stanna för lyssna på Fado men det kändes skönt att åka hem.

Vi har nu förflyttat oss från Sétubal som ligger sydost om Lissabon till Vila Franca de Xira som ligger nordost om Lissabon. Här bor vi på en kommunal camping som är väldigt enkel men mycket trevlig. När vi checkade in fick vi en liten goodiebag med turistinformation om både denna ort och om Lissabon. De tillhandahöll också en tidtabell till tåget och förklarade hur vi skulle ta oss dit. En promenad på ca 20 minuter till tågstationen. De två första dagarna har vi tagit promenader runt här i staden som inte är så stor men har ett par sevärdheter. Biblioteket är en av dem

Utanför biblioteket står denna byst av Alvaro Guerra som är en känd journalist och författare från just denna stad.

Vid detta torg ligger kommunalhuset och det är samlingspunkten för folk och för olika händelser. Vi lyckades pricka in ett cykellopp, hantverksmarknad och uppträdande med folkmusik.

Vi besökte en utställning i museet Neo Realism, men förstod bara att det handlade om olika politiska händelser. Bland annat om andra världskriget. Det var konst av olika slag , film och musikinslag.

Lokala marknaden

Konstverk i parken som ligger längs med floden Tejo.

Gatubild

Igår avslutade vi vår kulturella dag med att se en samling karikatyrteckningar från 2018. Portugisiska tecknare samt en inbjuden tecknare från Argentina.

Campingen ligger 5 km utanför själva stan och det är inte läge att promenera in längs den trottoarlösa vägen. Vi tar lokalbussen in till stan men vet inte om det egentligen var så mycket bättre då chauffören körde som om han tävlade i något rally. Typisk portugisiskt! Men fram kom vi i alla fall helskinnade.
Det är väldigt blandad bebyggelse som i många portugisiska städer. Man förvånas över att en del hus är väldigt välskötta medans andra är fallfärdiga och övergivna.
Gammalt möter nytt

Interiör från arbetarmuseet som var väldigt modernt. Allt har två sidor kan man kanske säga om det här konstverket.

Fiskrondell

La dolce vita

Praca Bocage med det lila kommunalhuset till höger i bild.

Vi var inne i ett väldigt vackert hus, Casa da Baia/Sétubal Bay House. Där fanns en utställning om flasknosdelfinen som är vanlig i havet utanför Sétubal. Förutom utställningen fanns restaurang, café, konferenslokal och försäljning av lokala produkter/hantverk.

Vandrarhem med väggmålning

Här förbereds för triathlon som skulle gå av stapeln några dagar senare.

José Afonso-torget.

En av de största sevärdheterna ska tydligen vara Jesustorget med konventet. Tyvärr så är det under renovering nu.

När vi skulle tillbaka till campingen så blev vi lite snopna när vi kom till busstationen för att köpa biljett. Det gick ingen buss på grund av strejk. Så det blev taxi tillbaka. Men det är billigt jämförelsevis med Sverige. Vi betalade ca 80kr inklusive dricks så det var överkomligt.
I närheten av campingen finns ett slags friluftsområde och där fiskas det och plockas krabbor tror vi. Vi såg i alla fall väldigt mycket krabbor.