Dagarna går och vi går på våra promenader i skogen. Fler och fler vårtecken visar sig och det går fort framåt. Vissa dagar har vi haft riktig sommar värme och kunnat sitta ute och sola. Grillning på bryggan och altanen har det också blivit.

Nu har viden nästan blommat färdigt men då är det nya växter som blommar.

Det finns ju andra vårtecken än växter...

Huggormen såg vi på väg uppför backen. Den var inte rädd av sig utan tittade på oss och låg stilla.

Ibland blir det lite klättring under promenaderna i skogen.

Karantänbostad ??? Ligger i alla fall avsides.

Naturen är fantastisk

Snart har vi gått runt hela området. Vi har en sträcka kvar och någon dag ska vi ta hela sträckan.
Vi bor en bit norr om kartan. Igår var vi ute vid tungan och kunde därifrån se var vi bor någonstans.

Vy åt ett annat håll från ?tungan?

Häromdagen var första gången vi såg spår efter vildsvinens framfart. Igår ännu fler spår men lyckligtvis mötte vi inga.

Något beskedligare och trevligare är fjärilarna. Här en sorgmantel.

Som jag tidigare berättat är det svårt att fånga just citronfjärilen på bild. De vill inte vara med på bild och försöker göra sig osynliga eller flyger sin väg.

De flesta dagarna har vi haft fint och soligt. Vissa dagar också i stort sett vindstilla.

Gott med äggmackor o öl i matsäcken.

Våren gör framsteg.

Ner för backen kom vi med husbilen och uppför ska vi försöka ta oss imorgon för det är dags att göra lite inköp. Husbilen skymtar lite mellan träden.

Det är inte så ofta som Toftasjön är så spegelblank.

Ja nu har vi varit här i Oxastampen en vecka. Vi har haft tur med vädret och kunnat ta långa promenader. Vi har nu bytt ut strandpromenader mot skogspromenader. Inte helt fel det heller. Här riskerar vi inte att stöta på folksamlingar och kan njuta av lugnet o naturen. Promenaderna blir oftast längre än vi tänkt oss så nästa gång får det bli att vi tar med matsäck. Idag blev det en tur till fornborgen Gripeberg.

Inte mycket till fornborg precis och vi undrade om det var värt vandringen genom skogen...

Vi hade hela tiden letat efter vårtecken såsom vårblommor men inte hittat några. Men så vände vi oss om för att vandra tillbaka genom skogen då...dök de upp vitsipporna och blåsipporna. Så visst var vandringen till fornborgen inte helt fel. Det var ju vårtecken vi skulle leta efter.

Tussilago hade vi hittat en annan dag.

Många olika sorters fjärilar har vi sett. Citronfjärilen vill inte fångas på bild men påfågelsöga, vinbärsfuks och en annan vi inte känner till namnet på.

Det finns mycket att fotografera i skogen

Leden vi gick idag.

Det är ju snart påsk. Undrar vem som lagt dit ägget och vad slags ägg? Det är inte ett vanligt hönsägg, det är dubbelt så stort.

Så har man ju blivit ett år äldre och 65-årsdagen firades i den frivilliga karantänen med kladdkaketårta inköpt på Ica.

Kan ju inte klaga på utsikten från sängen i sovrummet.

Några av påskliljorna har nu börjat blomma på tomten.

Vi sov bra på ställplatsen i Koercher, Luxemburg, trots att den låg precis vid vägen. Det var inte så mycket trafik för tillfället. Ställplatsen var väldigt väl ordnad med bord och bänkar, el, plana platser tömning/vatten och sopsortering. Det enda vi saknade var lite mer information om vad som gällde på platsen. Den enda informationen var att man bara fick stå 48 timmar. Allt var gratis förutom el som kostade 2 euro för 8 timmar.

Våren har kommit söderöver och vi har sett gullvivor, vitsippor, blåsippor med mera. Även träden har fått blad och blommor.

Gränsen till Tyskland passerades utan kontroll. En övernattning blev det i Tyskland. Denna gång bland lastbilar vid en mack. Där fanns även en öppen McDonalds drive in. Skönt att slippa tänka på matlagning. Vi gick till fots och det var inga problem enligt damen i luckan. Men de som kom i bilar bakom oss undrade lite.

Trots att damen sa att hon förstod engelska fick vi inte den meny vi beställt. Men det smakade bra ändå.

Efter en natt precis vid motorvägen och en hel del trafik startade vi tidigt för att komma till Sverige samma dag. Vid danska gränsen fick vi visa våra pass. Vi blev informerade om att vi bara fick åka igenom Danmark för att komma till Sverige,inte stanna någonstans ,sedan blev vi önskade en god tur.

Både i Tyskland och Danmark hade vi fint väder för ovanlighetens skull.

På kvällen kom vi fram till ett kyligt Limhamn. Vi betalade ställplatsavgiften vid småbåtshamnen och åkte ut för att leta efter en plats att stå på. De platser som enligt tavlan vid hamnkontoret och hemsidan var lediga fanns inte! De höll på att byggas om. Då det var lördagkväll fanns ingen på plats men vi fick hjälp av personal på närliggande restaurang att kontakta hamnkaptenen så att vi fick en plats med el. Tyvärr så var endast en gemensam dusch/toa öppen som skulle delas med de som arbetade med sina båtar.. Det kändes inte speciellt kul eller hygieniskt i dessa tider. Vi bestämde oss därför för att bara ta en övernattning mot de två som vi tänkt oss.

Jag hade bonuspoäng som räckte till en övernattning på Comfort hotell i Malmö och efter att ha ringt för att kolla att det även fanns plats för husbilen på deras parkering så begav vi oss dit på söndag eftermiddag. Det kändes riktigt lyxigt att ta in på hotell. Det var ett väldigt mysigt ställe med trevlig personal.

På måndag morgon tog vi oss vidare till Oxastampen utanför Växjö . Här blir vi ett tag innan vi åker vidare upp till campingen på Värmdö.

Ja den här resan tog slut en månad tidigare än vad vi räknat med. Vi åkte hem genom sju länder, ca 335 mil, på sex dagar. Det är inte något vi skulle gjort frivilligt. Men nu var omständigheterna så att de stängde campingar i alla länder så det fanns inte så mycket val. Det känns både bra och inte bra att vara hemma i Sverige. Vi saknar den respekt som befolkningen i Portugal visade inför de restriktioner som fanns. Där användes plasthandskar och man höll avstånd till varandra. Jag har varit i två olika butiker sedan jag kom hem, Lidl i Limhamn och Ica Kvantum i Växjö. Där fanns varken plasthandskar eller respekt att hålla avstånd. Undrar hur det kommer kännas när vi kommer upp mot Stockholm?